Ung Vänster är ett politiskt förbund. Vi vill förändra samhället, det är därför vi organiserar oss. Men vårt politiska arbete är inte hela den utåtriktade verksamheten, utan vi arbetar med politik internt också. (mer, t ex mer argumenterande?)
Vi diskuterar oss fram till politiska strategier på kongresser, årsmöten och DÅK:ar.
Vi formaliserar för att säkra demokratin och effektiviteten.
Vem som har utrymme i vår organisation präglas av könsmaktsordningen, vårt internfeministiska arbete innebär politiska verktyg för att tjejer ska få makt och utrymme.
För att kunna förändra samhället måste vi lära oss om det.
Det politiska samtalet Ung Vänster är en plattform för att diskutera och idéutveckla.
Drygt hälften av förbundets medlemmar är tjejer.
feministiskt förbund.
analys: män tar utrymme, makt etc på kvinnors bekostnad även inom vårt förbund, ingen isolerad ö. tjejer ska ha lika lätt att: känna sig välkomna, behövda, kunna ta plats och påverka samt leda i förbundet .handlar i grunden om demokrati
aktivt arbete sedan tidigt 2000-tal
ord och handling – där finns våra verktyg (inte här), använd den!
Formalisera
Undvik det informella - formalisera
kalla till möten
formalisera möten: fördela ordet, yrka etc (hänvisa till mötesteknik)
ansvarsfördela
följ upp beslut
Andra verktyg
Bygga tjejer
kompensatoriskt
tjejer ska ha samma möjligheter att leda
fundera i samband med och inför val av styrelser. tjejer inte alltid lika benägna att se sig själva som den bästa för uppdraget.
Tjejseparatism
- tjejträffar
verktyg som oftast används i samband med arrangemang, för att ta ett helhetsgrepp om internfeminismen på just det arrangemanget. anpassas efter syftet med samlingen, om det ska studeras eller fattas beslut, och vilka situationer som kan uppstå.
parallellt killträff, övrig-träff
härskartekniker. rada upp?
- sep studier
använda tjejseparatismen för att tjejer ska få utvecklas utan förhålla sig till killar. debattörsutbildning, ideologiska studier, ledarskapsutbildning etc.
- FSF
använd till att stärka tjejer i klubben generellt, rummet vi skapar i feministiskt självförsvar bör komma våra egna medlemmar till del. tillfälle att få verktyg för att klara av att leva som tjej i en könsmaktsordning, både i och utanför förbundet.
också tillfälle för tjejer i klubb eller distrikt att utvecklas utan killar men utan att nödvändigtvis utvärdera den egna verksamheten.
Varför studerar vi i Ung Vänster?
• För att kunna förstå
• För att kunna förändra
• För att kunna formulera strategier utifrån våra erfarenheter av samhället idag
• Vi har ett stort teoretiskt arv
• Vi har som förbund tagit på oss en stor uppgift, kräver att vi tar vår omvärld på allvar
• Det är roligt – många av oss gick med för att få lära oss mer, det ska vi också få göra
Vad är viktigast?
• Att göra studierna till en del av verksamheten
• inte för några få superintresserade
• och inte bara ibland
• Låga trösklar
• Ha korta diskussionsstudier i samband med klubbmöten
• Att ha kul
• Det är roligt att lära sig och att få utvecklas tillsammans
• Vi lär oss på olika sätt, variera studierna så att fler kan vara med
Vi lär oss tillsammans
I Ung Vänster sker studier som en långsiktig process för att föra förbundet framåt, att lära sig nytt och att vara med och bidra med sin egen kunskap är därför lika viktigt. I våra studier serveras inte sanningar som går att plugga in, som i skolan. I stället utgår studierna från att vi alla sitter på olika kunskaper och erfarenheter. När våra synpunkter och utgångspunkter tas tillvara och kombineras kan vi utveckla vårt politiska medvetande och våra strategier.
Därför är det viktigt att studierna bedrivs på ett sätt som gör alla delaktiga. Studierna ska inte kännas som något nödvändigt ont eller något påtvingat. Det får heller inte bli så att kunskap blir detsamma som prestige.
Alla har rätt att lära sig mer
Vårt förbund har ett stort kunskapsarv att förvalta och utveckla. Som medlem i Ung Vänster har man rätt att få ta del av studieverksamheten. Det är en rättighet att få veta vad Ung Vänster står för, och varför. Därför är det styrelsens ansvar att garantera att alla medlemmar får möjlighet att ta del av studieverksamheten.
Studierna ska inte bara syfta till att lära ut en viss kunskap, utan även få oss att vilja lära oss mer. Därför ska studier också öppna dörrar mot ytterligare texter, filmer, teoretiker och praktiker.
Teori <3 praktik
Studier kan lätt hamna vid sidan av övrig Ung Vänster-verksamhet som en diskussionsklubb där teorier enbart blir viktiga. Då förlorar vi två av de viktigaste syftena med studierna: att utveckla vår verksamhet och att organisera fler medlemmar.
Det kan vara en bra idé att göra något mer praktiskt under en studietillfällen, man kan kombinera studier med att måla en banderoll, skriva en debattartikel eller annat basarbete.
Som ett politiskt förbund måste vi studera mer än bara politik, och även inom våra politiska studier finns många olika sorter. De studier som inte är konkret politiska, som exempelvis mötesformalia eller retorik, blir i vårt förbund politiska. Avståndet mellan teori och praktik ska aldrig vara långt i Ung Vänster studier.
Exempel:
Sakpolitiska
Teoretiska
Organisation
Ledarskap
Retorik
Mediearbete
Interndemokrati
Organisatoriska
Kampanjstudier
Olika former
Politisera klubbmötet
Ett sätt för klubben att skaffa sig kunskap är att vid normala medlemsmöten eller liknande ha korta temastudier. Det är viktigt både för mötet i sig, det blir intressantare, och oss som individer som får ut mer. Man kan från möte till möte bestämma tema och en ansvarig att vara inledare till nästkommande tillfälle. Variationen på teman är oändligt. Det kan vara allt ifrån någon lokal intressefråga till att någon berättar om en internationell fråga. Det är ett enkelt sätt att snabbt få kunskap i en aktuell fråga, eller kring något annat område som någon av medlemmarna är intresserade av.
Öppna temamöten
Temamöten kan också innebära att någon håller ett föredrag, då är det bra om mötet är öppet för alla intresserade och att man gör reklam för det innan. Bjud in någon från förbundsstyrelsen, distriktsstyrelsen, programkommittén eller någon annan med specialkunskaper. Reseersättning brukar ABF kunna hjälpa till med. Den här typen av öppna studiemöten är bra att ha någonstans som är lättillgängligt, möjligen någon annanstans än i klubblokalen.
Studiecirkel
Kommentar: dela upp mer
Studiecirkeln – grunden i vårt studiearbete
• Studiecirklar är lätta att ha i klubben och ett bra sätt för nya medlemmar eller sympatisörer att diskutera och lära sig om Ung Vänsters åsikter.
• Men studiecirklar behöver inte vara grundläggande studier utan kan också handla om att fördjupa sig i något särskilt ämne.
• It goes way back. Studiecirklar har alltid varit en vanligt sätt att organisera studierna på i t ex kvinno- eller arbetarrörelsen.
Vi lär oss tillsammans och av varandra
• När ingen är expert så får vi helt enkelt lära av varandra.
• Studiecirkeln går i regel ut på att man ett antal gånger träffas och diskuterar.
• Ofta utifrån ett gemensamt studiematerial. Det kan vara en färdigskriven studiecirkel från Ung Vänster som exempelvis Kämpa Lär, en bok eller en film.
• Att träffas, diskutera och lära av varandra är det viktigaste.
Att leda en clrkel
En studiecirkel är inte bara frågan om att lära sig de rätta sakerna. Sättet på vilket man lär sig är minst lika viktigt. Den vanliga studiemetoden: »Boken lika med sanningen och studieledaren (läraren) lika med den som kan allt«, är definitivt ingen bra metod. En studiecirkel bygger på diskussion, ifrågasättande och att komma fram till gemensamma svar. (MÅSTE MAN??) Alla som deltar på en cirkel har erfarenheter och kunskap att bidra med och det är viktigt att alla får komma till tals.
Cirkelledaren
Du behöver inte kunna allt! Det är inte ens särskilt bra. Bara för att man har läst mycket är det inte säkert att man kan dela med sig av sin kunskap på ett bra sätt. Det är mycket viktigare att du är lyhörd, kan lyssna. Ta fasta på deltagarnas egna upplevelser och åsikter för att sedan gemensamt komma fram till svar på frågeställningarna
Förberedelser
Som cirkelledare ska man vara förberedd, man måste ha läst på innan träffarna och funderat över vilka frågor som kan uppkomma. Ett sätt att göra diskussionerna bättre är att ha med sig en nyhetsartikel eller annat aktuellt exempel på något man läser om i studiecirkeln.
Cirkelträffarna
Studiecirklarna handlar om diskussion. Om det bara blir att man letar upp svar på frågor i studietexterna är det ingen bra cirkel. Om en cirkel upplevs som meningsfull och givande beror ofta på hur mycket diskussionerna kretsar kring deltagarnas egen vardag. Ingen brukar uppskatta att få lyssna till föreläsning efter föreläsning utan att själv kunna känna igen sig och kunna bidra till diskussionerna.
Sju personer är ganska lagom för en studiecirkel, men man kan vara fler utan större problem, vid tolv personer börjar det bli riktigt svårt för alla att delta aktivt. För att få bidrag måste man vara minst fem deltagare per gång och eftersom det är troligt att inte alla kan komma varje gång är det bra att vara några fler.
Under cirkelns gång måste du som cirkelledare hela tiden påminna och peppa deltagarna. Kanske har någon deltagare inte hunnit läsa till nästa träff eller känner att den inte hänger med, då kan man ses lite innan och ha en kort genomgång. Var alltid förlåtande mot de som inte hunnit läsa eller missat en träff men skapa en stämning som gör att deltagarna vill läsa och lära sig.
Kurser
Vänsterdag/Vänsterhelg
Detta är en slags grundkurser som främst riktar sig mot nya medlemmar och sympatisörer. Meningen är att ge inblick i Ung Vänster. Vad tycker vi i olika frågor? Vad är vår ideologi och målsättning? Hur arbetar vi och vad kan man göra med Ung Vänster? Detta är några av de frågor en grundkurs ska försöka ge svar på.
En central del av kursen handlar om att skapa en bra stämning där alla kan känna sig hemma och som gör fler peppade att bli aktiva i Ung Vänster. En vänsterdag kan ordnas på både klubb och distriktsnivå och kräver inte så mycket arbete medan en vänsterhelg med övernattning kräver mer och lämpar sig bättre på distriktsnivå och i undantagsfall kan det ordnas tillsammans med andra distrikt.
Kampanjupptakter
Om klubben, distriktet eller förbundet ska bedriva en kampanj är det en förutsättning att många medlemmar är insatta i den berörda frågan. Kampanjupptakter är ett bra sätt att skjutsa igång ett arbete och kan anordnas i både längre och kortare form beroende på vad det är för slags kampanj. Även om distriktet eller förbundet ordnar upptakter är det viktigt att de medlemmar som bara är klubbaktiva också får tillfälle att förbereda sig. Det är bra om kampanjupptakter både handlar om att att lära sig om kampanjen och om att påbörja det praktiska arbetet. Föredrag kan kombineras med banderollmålning, insändarverkstad eller att förbereda/genomföra en politisk aktion.
((( Styrelseutbildning – stå med här? Ja, kanske.
Varje styrelse i Ung Vänster behöver utbildas för att fungera bra. Utbildningar för klubbstyrelsen och distriktsstyrelsen har mycket gemensamt men skiljer också därför att deras uppgifter är olika Om man har styrelseutbildning för både distrikts och klubbstyrelse samtidigt så behöver man efteråt ha separata strategidiskussioner. En styrelseutbildning handlar först och främst om att alla ska förstå hur organisationen fungerar.
Alla i styrelsen ska kunna mötesteknik, vilka återkommande arrangemang som är viktiga, medlemsvård och ha en grundläggande förståelse för ekonomin. Men lika viktigt är att styrelser tar sig tid att diskutera verksamhetsplanen och vilka strategier man ska ha för att genomföra det som står i den. Ett tips är att de som satt i den förra styrelsen bjuds in, på så vis tappar man inte viktiga rutiner och kunskap. På förbundsnivå finns standardiserade mallar för hur en styrelseutbildning bör gå till. Utbildningen kan hållas var för sig för varje styrelse eller så kan det vara en kurshelg för hela distriktets klubbar som arrangeras av distriktsstyrelsen. )))
Distrikts- och grannskapsstudier
För att utvecklas är det givande att möta och prata med många nya människor. Därför arrangeras vi även studier på distrikts- eller grannskapsnivå. Då träffas flera klubbar eller distrikt och diskuterar och studerar tillsammans. Dels kan flera klubbar samsas om kostnaderna, dels är det viktigt att fler får ta del av en diskussion och av olika åsikter. Ibland kan klubben kännas lite »trång«, och att vi vet vad alla aktiva tycker. Ju fler som deltar ju mer kunskaper och erfarenheter samlas på samma plats. Det är också positivt att få träffa andra i förbundet än den egna klubben, för att få utbyta erfarenheter och att få känna att vi är många som kämpar tillsammans.
Fördjupningskurs
En fördjupningskurs är en kurs som riktar sig till dem som redan deltagit på grundstudier. Fördjupning innebär att kursen eller kursens olika delar handlar om mer specifika saker och att de ställer lite högre krav på förkunskaper. Kurserna bör därför inte ordnas i en klubb eller ett distrikt om medlemmar inte erbjudits grundstudier innan. Det kan vara bra att ha ett tema för kursen så att deltagarna får lättare att fokusera. Ibland kan det vara bra att dela upp kursen på flera helger eller dagar för att få tid med diskussioner.
För att jämna ut kunskapen mellan deltagarna och höja nivån generellt på kursen kan man innan kursen eller mellan kurstillfällena dela ut studietexter. Men det är viktigt att fördjupningstudier inte blir för teoretiska eller akademiska, målet ska vara att så många som möjligt ska lära sig nya saker, inte att man ska bevisa sin kunskap. Fördjupningsstudier är också ett bra tillfälle för gamla och nya medlemmar att träffas och att få gamla medlemmar att återigen vilja engagera sig. Till fördjupningskurser kan man bjuda in personer utifrån, från förbundsstyrelsen, programkommittén, riksdagsledamöter eller personer med specialkunskaper.
Förbundsstudier
På förbundsnivå arrangeras varje år ett antal kurser. Det är viktigt att tänka på att en kamrat som åker på en förbundskurs inte bara deltar för sin egen del. Dessa kurser är formade så att deltagarna sedan ska åka hem och delger sitt distrikt och klubb sina kunskaper och erfarenheter. Ofta glöms denna uppgift bort, det gör att mycket kunskap och resurser går till spillo. Förbundets kurser kostar i regel pengar för distrikten. Därför är det viktigt att man skickar bra folk för att få ut maximalt för pengarna. Förbundskurserna är ofta inriktade på ett visst intresseområde, eller vänder sig till en viss funktion inom Ung Vänster. Detta gör att distrikt ska tänka på att rätt person åker på rätt kurs. De distrikt som missar en förbundskurs kan räkna med att ha missat viktiga frågor och diskussioner och hamna efter i planeringen.
• Frihet i diskussion, enhet i handling (betyder inte att vi ska diskutera det pågående projektet / recensera, utan arbeta framåt)
Debattera Retorik och argumentation Tips och trix Agitera Talmall etc
Nytt kapitel/avsnitt:
Här finns samlat checklistor och saker att tänka på när vi arrangerar. Det här är framförallt till hjälp när vi ordnar kurser, men mycket av det praktiska gäller även för till exempel årskonferenser.
Att organisera ett arrangemang
Se till att kolla datum så att ni inte lägger arrangemanget så att det krockar med andra aktiviteter, särskilt viktigt är att kolla med förbundsstyrelsens tidsplan.
Grunderna för ett bra arrangemang är framförhållning och god planering. Börja i god tid - det är en hel del praktiskt som måste ordnas som tar tid. Lokaler måste hittas, inledare kontaktas och utskick göras. Det är bra att utse en arrangemangsgrupp som både planerar och genomför kursen eller konferensen.
Tänk på innan vilka kursen riktar sig till. Är det till nya, äldre medlemmar eller till de som ska arbeta med nåt särskilt? Hur påverkar det innehållet och mobiliseringen?
Översikt och ansvarsfördelning
Gör en grovskiss över programmet. Vad ska kursen innehålla? Hur mycket tid får det ta? Vilka inledare vill vi ha? Tänk redan här på att lämna utrymme för pauser, workshops och sociala aktiviteter.
Precis lika viktigt som det är att fundera över det politiska innehållet, inledare och scheman är det att redan från början ta tag i det praktiska så som lokaler, mat, mobilisering och transporter. Gör en grovplanering över vad som måste ordnas och fördela uppgifterna.
Inbjudan och mobilisering
Inbjudan måste vara ute i god tid, så att folk inte hunnit boka upp helgen med annat. Alla medlemmar och sympatisörer ska ha möjligheten delta, men också de som kanske bara sagt att de vill veta mer om vad Ung Vänster.
Av inbjudan ska väsentlig information om programmet och de praktiska arrangemangen framgå. Vad kostar kursen för den enskilde eller för klubben? Var finns mer information? Hur anmäler sig deltagare? När är sista anmälningsdag? Minst en månad i förväg bör inbjudan vara utskickad och anmälningsstopp bör vara senast en vecka före kursen.
Det räcker aldrig med att bara skicka ut en inbjudan till en kurs. Inför kursen ringer vi runt och tar upp anmälningar, några dagar ska alla anmälda kontaktas om resvägar så att de anmälda kan bekräfta att de kommer.
Skapa gärna ett evenemang på Facebook - det gör att vår verksamhet syns och når fler. Även de som kanske inte vill komma den här gången ser att vi finns och är aktiva. Uppdatera eventet med information om programpunkter så att folk påminns ofta och blir inspirerade att komma.
Det är också bra att man pratar om kursen på klubbmöten, ingen ska tveka på om de är välkomna eller ej. Det är också viktigt att göra kurser till viktiga samlingspunkter för klubben eller distriktet och att den som inte kommer missar något.
Budget
Det är viktigt att göra en budget för kursen så att inte kostnaderna springer iväg. Budget för en kurs på cirka 25 deltagare bör ligga ungefär så här. Kommer ni undan billigare så är det ju givetvis bra. Se dock till att det finns tillräckligt med mat i alla lägen. Börjar kostnaderna springa iväg måste ni fundera på om ni ska ha den där kursgården eller räkna en gång till på recepten. Ung Vänsters kurser är självklart avgiftsfria men man bör alltid ha en frivillig avgift till kampfonden. Ofta kan ABF eller kommunen bekosta kursdeltagande om det finns en avgift, då kan man dela budgeten med antalet förväntade deltagare och ta ut en avgift när det blir aktuellt.
Exempel på kursbudget:
Lokal 1000-2000 kronor
Mat 1000-3000 kronor
Material 0-500 kronor
Bensin 300-500 kronor
Bilhyra (om det inte går att låna) 500-1000 kronor
Reseersättningar 1000-3000 kronor
Lokal
En lokal måste uppfylla tre saker:
1) De ska vara lämpade för arrangemanget: att till exempel ha kurs eller förhandlingar.
2) Man ska helst kunna sova där
3) Det måste finnas möjlighet för att laga mat.
Vanliga kurslokaler är högstadieskolor, kursgårdar, folketshuslokaler, scoutstugor eller liknande. Man kan även vända sig till kommunen, nykterhetsorganisationer eller andra folkrörelser. Tänk på att många kursgårdar är professionella uthyrare och tar hutlöst betalt per person och natt. Var noga med att säga att vi kan sova på golv, ordna maten själva och städa efter oss, allt för att minska kostnaderna. Man tjänar på att ringa runt till så många som möjligt. Kom ihåg att det är inte fel att försöka pruta, vi är inte ett rikt förbund. Ta alltid reda på vilken utrustning som finns, kanske måste ni själva ordna med exempelvis kokplatta och större grytor. Gör någon ansvarig för lokalen - ofta måste nyckel hämtas innan och lämnas efter.
Föreläsare
Börja alltid i god tid med att ordna inledare eller föreläsare, oavsett om det är ni själva som ska hålla i pass, en förbundsstyrelseledamot eller en känd författare behövs tid att förbereda sig och boka upp tiden. Prata med Vänsterpartidistriktet, förbundscentralen eller andra kontakter ni har för att få tips på inledare/föreläsare. Tänk på att det går att få tips på andra
föreläsare från människor som inte själva har möjlighet att delta. Glöm inte att kolla med andra bra organisationer, att bjuda in någon att tala på en kurs är ett bra sätt att inleda ett samarbete.
Många som föreläser har varit på ganska många kurser och vet hur man gör. Det är alltså aldrig fel att ta chansen och diskutera och fråga om råd och tips till program. Ge folk fria händer att lägga upp sitt/sina pass och resonera om innehållet i temat, gruppdiskussioner etc. Kolla om det är något speciellt som föreläsaren behöver, som exempelvis möjlighet att visa PowerPoint.
Var alltid noga med att tala om vad ni förväntar er, vilken rubrik ni satt ut i kursprogrammet, vad andra ska prata om och vad ni vet om de medlemmar som deltar. Annars finns risken att föredraget blir en överraskning eller en upprepning för deltagarna.
Diskutera
Ung Vänsters arrangemang får aldrig bli korvstoppningsfabriker. Vi menar ju att människan ska formas till en kritisk och självständigt tänkande varelse, det betyder att vi måste stimulera diskussion och ifrågasättande även på våra egna kurser. Planera in gruppdiskussioner och liknande. Att skapa en atmosfär som gör det enkelt att både fråga om man inte förstår och diskutera är viktigt.
Programmet
Se till att programmet är klart minst två veckor innan kursen. Det ska helst skickas ut till alla anmälda kursdeltagare med information om allt praktiskt. Se till att programmet har en bra balans mellan föreläsningar, gruppdiskussioner, workshops och gärna en eller annan praktisk aktivitet. För att få inspiration till programmet kan ni använda kursuppläggen i Röda Boken eller titta på gamla kursprogram som andra gjort och kontakta förbundet för tips och hjälp. Tänk på att inte bara planera föredraget utan också när folk ska hämtas, hur kvällsaktiviteterna skall arrangeras, ha tid avsatt för matlagning och städning med mera.
Transporter
Det är alltid bra att ha en bil för att transportera människor, mat och annat som kan behövas på kursen. Om ingen medlem har en bil, försök låna av föräldrar eller någon från partiföreningen. Kanske kan de även köra ifall ni inte har någon medlem med körkort.
Funktionärer
Ofta behöver de som sitter i arrangemangsgruppen antingen ansvara för mycket på plats, eller själva delta i kursen, och därför kan det vara bra att ha ordnat några funktionärer som gör det praktiska under kursen. Det kan också vara ett bra sätt att få erfarna medlemmar som redan varit på många kurser att komma. Kursgruppen bör ta fram ett bra funktionärsschema som ser till att arbetet fördelas jämt och att det också blir tid att lyssna på intressanta föredrag. Ha även ett schema för nattvakter och särskilda transportansvariga.
Mat
Gör en noggrann matsedel. På en kurs är det rimligt att servera frukost, lunch, middag och någon frukt eller fika under dagen. I slutet av boken finns en receptsamling med billiga och lätta rätter att laga.
Tänk på
Att när ni har ett arrangemang på en avlägsen kursgård på landet är det bra att ta med värktabletter, mensskydd och första hjälpen-låda.
Socialt
Det sociala är viktigt. Att vi möts är i sig en motståndshandling, det får vi inte glömma bort. Ofta är det många människor som inte känner varandra på både kurser och årskonferenser, så det bra att ha presentationsrundor och annat som gör att det blir lätt att få kontakt.
På kvällarna under kurser kan det vara kul att ha praktiska aktiviteter, banderollmålning eller åka iväg och göra basarbete. Det är viktigt att det någon gång under en kurs organiseras sociala aktiviteter så att alla kan vara med.
Alla som redan känner varandra och varit på kurser tidigare har ett ansvar för att alla nya kommer med i gänget. När det är mycket praktiskt som ska göras så är det lätt att glömma av det sociala ansvaret. Därför kan vara bra att faktiskt utse några som ska se till att alla känner sig inkluderade medan övriga kursgruppen och funktionärer löser det praktiska.
Utvärdering
Se till att ha en utvärderingsblankett klar som alla deltagare kan fylla i i slutet på kursen. Ni vill veta vad folk tyckte om kursen och vad ni kan göra bättre till nästa gång. Uppmana alla att svara med hela meningar. Svar som »bra«, »dåligt«, »ja« eller »nej« säger inte så mycket. Efter kursen går ni tillsammans igenom utvärderingarna och gör en egen utvärdering. Vad fungerade bra och dåligt? Hur var stämningen? Var kursdeltagarna nöjda? Fick ni ut det ni ville av kursen? Det är viktigt att utvärderingarna sparas så att styrelsen och nästa arrangörsgrupp får med sig era lärdomar.